I morgon ska killarna o jag åka till svärmor. Riktigt skönt ska det bli! Största utmaningen blir nog att få till mitt besök på Majas i Rengsjö. En hel lada med heminredning i kombination med mina två söner.. mmmmm .. Men jag tror att jag vet hur jag ska göra: vi börjar med fika, så får svärmor hålla killarna sällskap, medans jag shoppar!

I går lekte vi en lek: jag var mamma, Eric storebror, Oscar var lillebror och vi hade en hund som hette Wilma, och Oscar var duktig på att dansa! Sen ville dom leka en annan lek: jag var mamma, Eric storebror, Oscar lillebror, hunden hette Wilma och Eric var duktig på att dansa! Men idag har dom varit Zlatan och Messi och då fick inte jag vara med!

Höstlov

Äntligen har vi höstlov, både jag och barnen! Lite nytta ska vi försöka göra, men mest ska vi ha det lugnt skönt och mysigt! Tyvärr råkade Eric vricka foten igår, så dagens tur till skogen blir vi tvungna att hoppa över. Får se om vi tar en tur med bilen på em och hämtar lite tallris så att vi kan göra i ordning mammas grav till Alla Helgona.

På torsdag åker vi till barnens farmor i Mo, som ligger mellan Bollnäs och Söderhamn. Det är världens bästa ställe att koppla av på!

Och på lördag är det dags för maskeradfest för oss vuxna! Det ska bli riktigt kul att se vad alla klär ut sig till..

Man får lära sig mycket av morbror... (fel datum på bilden)

När gobitarna var små och man visste vart man hade dom...

Igår var det dax igen! Oscar har en liten trotsig utomjording inom sig, som kommer ut lite då och då.. Och igår var han inte nådig! Det började i samma stund han klev ur bilen hemma på gårdsplan. Han fick syn på mig och började genast skrika: -jag ska ha shorts på träningen!!! Nej, sa både jag och hans far, -det är alldeles för kallt ute! Och i och med det bröt helvetet lös!! 40 minuter senare skrek han fortfarande och all tvätt som jag hängt på lunchen låg utspridd.. Någon träning blev det inte och maken fick stanna hemma från föräldramötet och ta reda på både son och tvätt, medans jag snabbt smet iväg till dagis!

Att han är trotsig och envis, är väl inte så jobbigt egentligen. Det finns med all säkerhet familjer som har det mkt jobbigare än vad vi har. Men Eric tar det så enormt hårt. Han blir ledsen och tycker att det är jättejobbigt när det blir bråk. Han hade ju kunnat åkt på träning ändå igår, men han tappar lusten totalt när det blir så här och orken tryter snabbt efter en hel dag på skola och fritids..

När jag kom hem efter en dryg timme var huset i ordningplockat och killarna låg nerbäddad i varsin soffa och tittade på barnprogram. Oscar sken som en sol och hoppade glatt i säng när vi sa till. Utbrottet var som bortblåst.. ända tills i morse! Då körde vi en vända till!!

Förkylningstider...

Shit, vad tråkigt det är att vara förkyld... Jag blir som en kille när jag blir sjuk! Vet inte om jag kommer att överleva.. det är såå synd om mig, och inte får jag ngn särbehandling här hemma heller! Eric frågade iofs. i går varför jag åker till Konsult i Bollnäs o jobbar när jag är sjuk? Det undrar jag också! Det är väl det som är att vara vuxen antar jag... man åker runt och sprider bacillerna vidare...

Nu ska jag erkänna en sak: Jag har börjat planera julen... plockade fram en hel hög med inredningstidningar med jul-teman häromdagen, o bara gottade mig... Men i år ska jag försöka göra det enkelt för mig.. Jag brukar alltid byta gardiner i hela huset till jul, men det tar ganska mkt tid att stryka alla dessa metrar, så i år hoppar jag över det. Tänker även klä granen redan till lucia.. min mamma kommer förmodligen att hemsöka mig för det, men det får hon gärna göra!! Skämt o sido: jag är uppvuxen med väldigt mkt jul. Och vi har alltid firat julen på samma sätt, år efter år, men nu tänker jag bryta mig ur det! Vid 31 års ålder tänker jag hitta på ngn egen tradition med min "egen" familj. Nackdelen med att hålla benhårt på alla traditioner som vi alltid har gjort, är att det blir så otroligt jobbigt vid varje högtid, när ngn man älskar inte längre finns.. Min tanke är, att om man varierar sig lite mer, kanske det blir lättare vid jul, påsk, midsommar och födelsedagar mm om det inte är så knutet till ett visst mönster.. saknar gör man ju ändå, men man kanske lättar upp det lite på det här viset.. kanske..

Så i år ska vi försöka ta oss till stugan ett par dagar över jul! Egentligen är det min jobb-helg, men jag ska försöka få bort juldagen, så får vi nog till det! Man kanske ska stänga verksamheten några dagar? Sätta en lapp på dörren till mjölkbilschauffören, att vi har jul-ledigt! "Välkommen åter den 27:e" Skulle vara rätt kul att se minen!!

Den här veckan har varit otroligt bra! Jag har yogat, styrketränat och sprungit!! Skitnöjd med mig själv faktiskt!! Har även hunnit få undan en massa på jobbet oxå, och det är otroligt skönt. Ligger fortfarande efter lite efter sommarens alla timmar i lagårn, men nu är jag snart ikapp!

Den här helgen ska jag bara slappa! Städa undan lite sommarblommor ute, och plantera ljung tänker jag göra, men sen blir det bara en massa mys med familjen!!

På söndag måste vi väl försöka ta oss iväg och rösta, men jag har beslutsångest!!! Hinner jag inte bestämma mig, får maken tala om vad han röstar på, så göra jag som han! Han brukar ha vettiga åsikter och tankar! =))

Må så gott!! Det tänker jag göra!

Count Your Blessings

If you have food in the refrigerator clothes on your back, a roof over head and a place to sleep . . .

you are richer than 70% of this world.

If you have money in the bank, in your wallet, and spare change in a dish someplace . . .

you are among the top 8% of the world’s wealthy.

If you woke up this morning with more health than illness . . .

you are more blessed than the million who will not survive this week.

If you have never experienced the danger of battle, the loneliness of imprisonment, the agony of torture, or the pangs of starvation . . .

you are ahead of 500 million people in the world.

If you can attend a church meeting without fear of harassment, arrest, torture, or death . . .

you are more blessed than three billion people in the world.

If your parents are still alive and still married…

you are very rare, even in Canada.

If you hold up your head with a smile on your face and are truly thankful . . .

you are blessed because although the majority can, most do not.

If you can hold someone’s hand, hug them or even touch them on the shoulder . . .

you are blessed because you can offer healing touch.

If you can read this message, you just received a double blessing in that someone was thinking of you, and furthermore,

you are more blessed that over two billion people in the world that cannot read at all.

Have a good day, and . . .

count you blessings.

I går var jag på mitt andra yogapass. Shit vilken energikick jag fick! När jag kom hem kändes det som att jag skulle kunna springa, studsa och hoppa resten av kvällen! Som tur är, kom jag ihåg att mina knän och höfter inte riktigt går med på att hoppas omkring med. Och det är ju det som är så skönt med yogan.. Jag Kan!!!

Efter att i ganska många år haft värk i kropp och leder börjar det äntligen att bli bättre. När Eric var liten kunde jag inte ens gå några hundra meter utan att få jätteont i framförallt bäckenet. Jag hade ischias så gott som dagligen och kunde inte ens sköta om vårat hem, utan att bli sängliggandes efteråt. Väldigt jobbig period i mitt liv.. men sakta men säkert har det alltså blivit bättre. Många timmar har spenderats hos sjukgymnasten för både träning och smärtbehandlingar. Jag var sjukskriven i 3 år..

Det kanske inte är så illa ändå att fylla 30 =) Min kropp tycks ju gilla det skarpt!

Den här sommaren har jag klarat av att gå på betonggolven i lagårn, många timmar i sträck, utan alltför mkt värk efteråt. Jag har gått promenader, cyklat... Sånt som dom flesta kan göra utan problem, men som varit ett jätteproblem för mig! Så en liten seger har jag nog vunnit, nu till sist! Trägen vinner!

En annan sak som oxå är positivt är att jag äntligen kan börja ha roligt, utan att känna dåligt samvete... Sen mamma gick bort har det varit jättesvårt. Jag saknar henne så oändligt mkt, men jag måste tillåta mig att gå vidare. Hon vill ju knappast att vi ska sluta ha roligt. Men förnuft och känsla kan ha ganska stora sammarbetsproblem har jag lärt mig!

Men: "Just idag är jag stark"...

Men oj! vad den här sommaren har gått fort!! Jag ska sammanfatta den lite kort tänkte jag: solen har skinit för det mesta och jag har jobbat i stort sett hela sommaren! Vi har ju satt in två mjölk-robotar i ladugården, och det har tagit enormt mkt tid. Själva monteringsarbetet har inte jag haft så mkt med att göra, då det inte riktigt är min starka sida, men sen när det var dax att börja använda dom var det bara till att hugga i! Vi har haft jättekul, men nog känns det att man inte har haft ngn direkt semester.. Men men, allt har sin tid! Den här veckan har Oscar varit hemma från dagis med feber, så då har jag passat på att ligga på soffan med honom precis hela dagarna!!

I måndags började jag på yoga! Det var otroligt skönt. När man tittar på dom som kan, ser det ju så väldigt enkelt ut, men det kan jag tala om att det är det inte. Efter en timme är man ganska mör, men på ett skönt sätt. Eftersom det är en så pass lugn träning tror jag att den kommer att passa mig perfekt. Inga hopp som sliter på knäna, och framförallt så är det avstressande! ngt som jag kan behöva. Jag har ganska stora problem med låsningar i nacken och bröstryggen, men förhoppningsvis kommer jag att öva upp rörligheten lite mer nu. Är ju överrörlig i lederna i resten av kroppen, men just bröstryggen är som en enda stor knut..

Kom att tänka på för ett tag sedan att jag är nog ganska störd!! vilket dom flesta andra förmodligen redan har märkt.. =)) Jag lägger ner alldeles för mkt tid på att tänka på vad jag ska äta eller INTE äta.. så det ska jag sluta med NU! (vi får väl se hur det går) Jag ska äta och göra det jag mår bra av. LCHF med lagom besatthet och promenader, lite styrka och yoga! Det blir kanon!! Vågen får bli min makes enskilda egendom, så håller jag mig till måttband och nöjd-i-kropp-o-själ-känslan! Wish me luck!!

Mini-semester!

I lördags var det dags för den årliga Ålands-kryssningen! Den här gången blev vi bara fyra stycken, men det visade sig att det var tur det.. Eva ringde mig på fredag kväll, och berättade att det hade uppstått en liten ändring i reseprogrammet. Hon hade missat att boka bussen till och från Stockholm.. Men vi fick ju plats i en bil, så hennes kära make hade lovat att skjutsa oss! Hennes övertalningsmetod tänker jag dock inte berätta om här...

Så istället för att sitta hela em och svettas på en buss, käkade vi lunch och drack lite vin innan vi for iväg för nya äventyr på de sju haven.. typ.

Och kryssningen blev som vanligt skit-rolig!! Mycket tok och massor av skratt! Maten på Cinderalla var otroligt god och servicen var underbar! Hytterna var tvärt emot vad vi hört, jätte fräscha! Vi hade nog lite tur där skulle jag tro, och fick renoverade hytter. Tidigare år har vi åkt med Birka Paradise, som är en jättefin båt, men den här var jättebra den oxå. Kanske lite mer party, vilket passade oss rätt så bra!

Hem kom vi också. Befarade att Peter skulle låsa bildörrarna och åka hem utan oss när vi kom ut från terminalen, men han fann sig i sitt öde. Att vi hade fyra backar öl med oss till honom kanske hjälpte lite.. Sen hann vi faktiskt inte ens ut från Stockholm förrens vi sov som små (vindoftande) änglar.. Vid Valbo slog vi dock upp våra blå igen, och i samma stund var lugnet slut... Nivån på samtalsämnena var vid den tidpunkten rätt låg måste jag nog erkänna!

Tack tjejer för en absolut fullkomlig kryssning!!! Det är så jäkla skönt att lämna vardagen för ett par dagar och bara ha kul!!

Ibland, korta ögonblick i vardagen, kommer det över mig.. att mamma inte lever längre. Det hugger till i magen och värker i bröstet. Det kan vara en låt på radion, en film, eller en doft som påminner om henne.. En sommarkväll eller vinterkväll. Eller en solig varm dag då jag vet att hon hade njutit i fulla drag av värmen.. Eller på hösten när regnet smattrar mot fönstren och vinden viner.. det älskade hon oxå.. Eller när mina barn har sagt eller gjort ngt i mina ögon enastående, och jag tar upp telefonen för att ringa henne och berätta.. eller jag ska baka och behöver hjälp, eller bara vill dricka en kopp kaffe och prata bort en stund. Eller när jag bara vill ha en mamma att gå till.. En mamma som jag aldrig behövde förklara så mkt för, för hon visste ju redan vem jag var, och hur jag var..

I går var det 2,5 år sedan hon lämnade oss.. Ibland känns det som en evighet och ibland känns det som att det var igår.. Och saknaden blir bara större och större..

Nu är dom här!

Efter lång väntan, är dom äntligen här! I morse strax före kl 8 kom en långtradare med våran framtid. 2 stycken DeLaval robotar och diverse grejjer som hör till. Foderautomater, olika grindar och en ny mjölktank. Allt för att underlätta vårat dagliga arbete i ladugården. Nu väntar 2-3 veckors installationsarbete innan vi kan börja skola in korna. Det kan ju bli lättare sagt än gjort! Återkommer med mer bilder senare!

Sommar!!

Ja, nu börjar det äntligen att kännas som att sommaren är på g. Det är så otroligt grönt och fint ute nu, det går knappt att ta in hur vackert det är i skog o mark.

I morgon ska jag plantera blommor och fixa till på altanen. Jag köper alltid mina blommor på Håkes i Mo. Dom har så otroligt vackra och kraftiga plantor. Mina favoriter är dom röda pelargonerna. Sätter man dom tillsammans med vita verbenor så har man ngt att njuta av hela sommaren... Köpte även med mig tre kraftiga Mårbacka. Har lite svårt att få dom att överleva. Jag vet inte vad jag gör för fel, men i år ska det banne mig blomstra även i köksfönstret! Men egentligen vill jag ha några på blomsterbänken jag fick av morfar o M-B när jag fyllde år oxå. Vilken tur att Clarence ska till Mo nästa helg. Då får han köpa med sig ngn Mårbacka till...

Han blir även tvungen att åka till Rengsjö och köpa porslin. Jag hittade jättesnygga röda blommiga tallrikar på "Majas", men velade alldeles för mycket. Köpte bara med mig sex stycken hem. Borde ha köpt 12.. och lika många av dom matchande i storleken större.. Jaja, då får ju maken njuta av en shoppingrunda med sönerna. Blommor och heminredning.. Passar familjens herrar som handen i handsken.. Kanske...

Nu är det dags!!

Nu börjar min motivation vakna till liv igen!! Har ännu en gång kunnat konstatera att min kropp inte mår bra av att äta för mkt socker och tillsatser.. Inflammationerna kommer som ett brev på posten. Konstigt bara hur jag kan glömma bort detta med jämna mellanrum.. = )

På söndag ska vi åka till Solvalla och Elitloppet med Anna och Magnus! Det ska bli jätteroligt! Vi köpte biljetterna redan i vintras, och nu är det äntligen dags. Vi har bord i finaste (om jag har förstått det hela rätt) restaurangen och en 3-rätters middag bokad. Välkomstdrink ingår också, så det känns lite lyxigt!

Redan klockan 6.10 går bussen från Sandviken. Jag får förmodligen ta en liten stödvila på vägen ner.. Resesällskapet är ju rätt gamla och därmed morgonpigga, men jag har inte kommit dit än.. När vi ska hem kommer bästa lillebror och hämtar oss med bil!! Och då är vi förhoppningsvis miljonärer!!!!

Så denna helg ska jag unna mig en massa gott, både fast och flytande, innan sockret åker ut med buller och bång. Igen. Jag trodde att det skulle funka bra med maten nu. Jag äter inge ris, pasta eller potatis, men däremot har jag enorma problem att hålla mig från fikabröd. Och där finns det ju en hel del mjöl som jag inte ska äta. Svårt att få till en bra ballans, men det känns ju jättetråkigt om jag ska leva på kött, fett, ägg och grönsaker.. Periodvis går det jättebra, men ibland vill man ju faktiskt vara lite onyttig oxå! Jaja, det är väl bara att kämpa vidare.. Har ju inte så mkt annat att klaga över i mitt liv! Vilket jag är oändligt tacksam för!

Måste bara dela med mig!! På 5 veckor har jag minskat 5 cm runt låren, och 7 cm runt midjan!!!!

Idag började jag dagen med en cykeltur runt byn. Shit vilken dålig kondis jag har!! Dax att ändra på den saken nu! Hann även med en vända till sjukgymnasten idag. Han stretchade ut nacken och mobiliserade två revben och två kotor i bröstryggen. Det blev oxå en nål i ett revbensfäste. 15 minuters smärta gjorde att jag nu mår mkt bättre i i nacke och bröstrygg!

Var en vända till Eva idag oxå. Hon hade ett par jeans över som hon ville att jag skulle prova.. Typiskt tjejjer blev det då.. Jag gjorde mitt bästa för att överhuvudtaget komma i dom och Eva stog bredvid och hejjade på: -Ge inte upp!! Fortsätt dra, du kommer i dom!! Och det gjorde jag! Som en smäck över rumpan!!

Må-Bra-Motion!!

I går kom jag igång med motionen oxå! Tog mig i kragen och gick på en rejäl promenad. 6-7 km tror jag att det är om man går över kobron. Det som är så roligt, är att både bäcken och höft accepterade det hela. Har ju haft stora problem med att röra mig i ganska många år nu, och bara kunnat gå max 30 minuter i maklig takt. Hoppas verkligen att den uppåtgående kurvan håller i sig. Vill ju inte vara en pösmunk..

Maten i dag har varit hyffsad. Kaffe m grädde i morse. Stor räksallad till lunch, och stekt bacon och halloumi till middag. Tyvärr kom Fredrik hit med vaniljbullar till em-kaffet, och en av dom ville absolut hamna i min mage... Men det är väl inte hela världen antar jag!

Det känns som att det här var ett tag sedan!!

Nu är jag på g igen. Vi har haft en jättemysig Valborg, men shit vad onyttigt vi har ätit... Gott var det, men magen mår inge vidare nu. Igår blev det fil o nötter till frukost, bra korv o ägg till lunch och till kvällen blev det fil igen. Kanske lite lite mat på en hel dag, fil är väl ingen höjdare men i brist på annat funkar det.

Tog mig i kragen i går och var till mammas grav med lite vårblommor. Jag har alltid blandade känslor när jag åker dit. Jag tycker om att vara där och pyssla, samtidigt som det är skitjobbigt. Men i det stora hela tror jag att det är bra att jag gör det. Lite terapi på nå vis.. Passade även på att hälsa på min morbror. Han hade en lykta kvar på graven som jag lämnade tillbaka innan den blev bortstädad. I fredags var jag till morfar, så nu har jag bara min andra morbror kvar att träffa, så har betat av den sidan av släkten.. = )

Idag ska jag åka till Ikea, så fort dom öppnar. Snart kommer robotarna till lagården, så vi måste få in en liten kontorshörna till datorn. Ska även passa på att rensa ut en massa från personalrummet som aldrig används. Varför lägger man saker på hög, utifall det är ngt vi behöver.. kanske...? Samlar ju bara damm!!

Hmmmm...

Det känns som att jag har kört fast lite, vad gäller maten. Det var faktiskt mkt lättare dom dagar som jag skrev här. Förmodligen behöver jag lite press på mig. Så det får nog bli så. I morgon är det ju sista april, och vi ska iväg till Anna o Magnus och grilla. Dom käkar oxå lchf, så man behöver ju inte känna sig alltför frestad av andras mat. Det är alltid skönt om det är fler än maken och jag som hoppar potatis och sånt! Men det är ändå svårt nu. Jag vill helst gå ner 15 kg på 3 dagar, men det ska väl till en kniv för att lyckas med det...

Så vi får se vilken dag som jag kör på med min strikta kost igen. Förmodligen söndag. Fredag, lördag får det nog bli lite lyx-lchf!!

Föll för suget..

Idag har jag kännt mig uttråkad, lite gnällig och allmänt hopplös. Sugen på fikabröd har jag oxå varit. Och till sist föll jag dit. Var bara tvungen att ha ngt sött! Egentligen vet jag ju precis varför det blir så här.. Slarvar man med maten och inte äter sig nöjd på dagen, så kommer sötsuget som ett brev på posten. Och ändå springer jag rakt in i fällan. Men men.. denna dag är snart över, och i morgon är det bara att ta nya tag. Tror jag ska variera mig lite mer med maten... Förr eller senare tröttnar man på ägg o bacon... = )

Tripp till svärmor!

I går när jag hade jobbat färdigt, passade jag på att åka till svärmor. Det är perfekt att ha henne så pass nära, när jag har varit i Bollnäs en hel dag. Huvudet orkar inte med så mkt mer när det är fullt av siffror och ny information, och då är det väldigt skönt att kunna åka till henne och dela på en flaska vin och käka lite god mat! Nu behöver jag ju inte pusta ut varje dag när jag har jobbat, men det blir extra mkt dom dagar jag är på konsult. Dels går vi igenom senaste månadens bokföring, och allt som släpar efter från bokslutet. Mkt ny information blir det. Jättekul när jag känner att jag fixar det bättre och bättre, men det är fortfarande nya grejjer jag ska lära mig hela tiden. Och sen på em kom även pappa upp, och vi kollade igenom månaderna som gått och även den närmsta tiden framöver. Våren är ju alltid hektisk när det kommer till jordbruk, och i år blir det ju extra mkt eftersom vi även ska få in två mjölkrobotar nu i maj. Allt på en gång! Så det är väl inte konstigt att man går på högvarv emellanåt. Många grejjer att hålla reda på och framförallt ska vi bestämma hur vi vill ha det.. hur ska robotarna stå, vad ska vi prioritera, hur mkt blir vi tvungna att bygga om mm mm. Men nu är allt sådant bestämmt och det återstår bara att vänta och se tiden ann om vi tänkte rätt! Och kul ska det bli!!

Oj, vad surrigt det här blev.... Men i varje fall, åkte jag till Anita i stugan. Hon bjöd på god kyckling gryta med creme-fraiche. Jag hade med mig en flaska vin och lite god mörk choklad som vi smaskade på efter maten. Så mysigt att bara sitta och prata en hel kväll. Förmodligen pratar jag mest.. kom på det idag när jag åkte hem. Jag har nog ett uppdämnt behov av att prata av mig.. förut har jag alltid pratat med mamma om det mesta, men nu fattas ju hon... och då är det skönt med en svärmor som orkar lyssna på mig när jag behöver ventlilera mig.

Nu ropar sängen!! I morgon ska vi på "poppling" (bowling enl. Oscar) och efter det ska killarna gå på bio med sin storasyster.

Natti natt!!

Blir det som vi har tänkt oss?

När man var liten fanns det ju miljoner olika drömmar om vad livet skulle ge. Jag ville bli polis och gifta mig med en snygg kille! Bonde fanns inte med i bilden. Över huvud taget. När jag ville mamma eller pappa ngt när dom var i lagårn ställde jag mig alltid i dörren och skrek åt dom att komma ut.. Det var när jag var i tonåren, och lagårdslukt var det vidrigaste som fanns.. Men tillslut lyckades pappa övertala mig att hoppa in och provjobba lite i varje fall. Det är snart 10 år sedan. Och än har jag inte tagit mig därifrån.. Förvisso är jag inte i lagårn så mkt, men själva bonderiet är jag ju i högsta grad inblandad i. Frågar man mina bröder är jag lite polis också!

Men en snygg kille har jag i alla fall lyckats snärja!! = )

I morgon ska jag till Konsult i Bollnäs och jobba. På fm ska jag gå igenom bokföringen med min mentor, som pappa så fint kallar henne, och på em blir det genomgång med våran rådgivare. Alla som har eget företag borde skaffa sig en rådgivare. Kostar ganska mkt pengar, men han är värd varenda krona. Det är så lätt att man blir hemmablind, och då är det alltid bra med ett par extra ögon och öron.. Hjälpen man kan få är jättebra!

Sen tänkte jag passa på att åka till svärmor i Mo och sova över. Få lite god mat och kanske ett glas rött och en ruta mörk choklad. Är jag värd tycker jag! Blir nog ett varmt bad oxå.. Riktigt avkopplande ska det bli. Oftast räcker det med ett dygn på bortaplan för att man ska längta hem till familjen igen. Det är viktigt att få längta lite efter varandra. Allt för lätt att man bara harvar på i samma gamla hjulspår, och faktiskt glömmer bort hur bra vi faktiskt har det..

Var in på Marangoni idag och köpte hem en lunch-sallad. Herregud!!! va mkt gott dom hade där.. Tårtor, bakelser, dessertpajjer.... Allt som jag inte ska äta nu.. Hela em har jag fått visualisera hur mkt bättre jag kommer att se ut i sommarens klänningar om jag inte äter alla dom godbitarna.. Så nu är jag nöjd med att jag tog min sallad och åkte hem. Och en otroligt god sallad var det dessutom.

Söt som socker...

Ja, det här jävla sockret! Tänk att det ska vara så svårt att vara utan det. Mitt humör är som en bergochdalbana just nu. Men jag håller ut.... Ngn ruta mörk choklad har slunkit ner, men det kan jag väl leva med.. Eller så har maken rätt.. det är inte det att jag är speciellt sugen, mer att jag har tråkigt, och då vill man ju gärna äta ngt. Hoppas han har rätt.

I söndags var Eric och jag till Konsum för att handla lite. Han ville gärna att vi skulle köpa flingor, men det ville inte jag! Det slutade med att vi hade en liten genomgång av alla innehållsförteckningar.. Svårast med barnen är att förklara varför jag inte vill att dom äter vissa saker, även om det smakar gott. Men ärligt talat, dom flesta flingor har ju samma sockerhalt som kakor eller godis.. Och konstiga tillsatser som man inte ens vet vad det är. Vi är absolut inte stenhårda med maten vad gäller barnen, men sånt man äter varje dag vill vi gärna ska vara bra, men t ex lördagsgodis och fika ibland får dom absolut. Oftast funkar det jättebra. Det är ca 2 år sedan vi började plocka bort kolhydrater i maten, så jag antar att dom inte reflekterat över det längre. Och några flingor fick inte följa med oss hem. Den här gången..

Kom på idag att jag har ju faktiskt gått ner 6 kg sedan november! Varav 3 dom senaste 2 veckorna!!

Lite jobbigt..

.. med maten nu. I fredags hade vi ett planerat avsteg. Clarence blev klar med sin utbildning då, så vi hade bestämt att vi skulle fira lite. Maten vi åt var helt ok, men det slank ju även ner lite godis och "lite" vin... Igår blev en mellandag. Lite rester, lite godis, mkt sömn... Men från o med idag kör vi på igen! Men sjutton va gott det hade varit med en stor påse smågodis nu... Tur det inte finns ngt hemma!

Vilken härlig vårdag det har varit idag. Killarna har varit ute hela dagen. Oscar har tragglat på med sin cykel. Nu ska stödhjulen bort! Eller bort.. Eric fick en ny cykel förra veckan, så nu ska Oscar få ärva hans gamla 16". Och då ska inte stödhjulen följa med.. Så den närmsta tiden får vi nog räkna med att springa efter vägen och påminna Oscar, som kan vara lite bekväm, -trampa Oscar, trampa!! -Titta framåt!! -Släpp inte styret!! -TRAMPAA!!!!!

Keep on going!!

Jag känner mig så jäkla taggad!! Pigg i kroppen och klar i huvudet!! Och inte blir det sämre av det härliga vårvädret. Endorfinerna bara sprutar!

Jag har ju skrivit varje dag den här veckan, men det kanske blir lite tjatigt med mina ägg... Så nu blir det nog lite färre inlägg. Om det inte är så att ni inte kan leva utan mina enormt härliga och intressanta inlägg förståss!! ; )

Det som känns så bra med att skriva lite varje dag, är att då har jag det som lite press. Om jag har lovat mig själv att berätta här hur det går för mig, och vad jag äter, i stora drag, kan jag ju inte trycka kexchoklad i smyg och sen lura ihop ngt hyffsat här.. Sen när ni ser mig är det ingen skillnad. Det går ju inte. Så nu måste jag fortsätta skärpa mig... Jag har ju några planerade avsteg framöver, men förutom dom ska jag banne mig hålla mig ifrån en massa skitmat! Har ett par skitsnygga diesel-jeans i garderoben och det vore jäkligt kul att få dom högre upp än till knäna....

Dag 7

Det här känns ju bara bättre och bättre! Hade lovat mig själv att hålla i den här strikta varianten av lchf minst en vecka, och det har jag gjort nu. Men den har flytit på så bra och gick så fort, så det är väl bara att fortsätta! Man kan äta lchf på flera nivåer egentligen, precis som med så mkt annat. En del väljer att äta lyx-varianten, dvs mkt god mat. Kött, sås, gratänger, mörk choklad, nötter mm. Men vill man gå ner i vikt så går det nog fortare om man drar ner på mängden och håller sig till basvarorna. Skaldeman skriver mkt om det här i sina böcker. Så jag fortsätter på samma sätt som jag har gjort hittils. Nästa fredag kommer jag att ha ett litet planerat avsteg. Maten kommer att vara lchf, men jag ska unna mig några glas vin och mörk choklad i goda vänners lag!

Idag har det inte blivit mycket mat alls. Ett ägg m majonäs på fm och ett på em. Nu för en liten stund sedan åt jag lite fil med grädde och lite hallon i. Kaffe med grädde har det slunkit ner några koppar av och några jordnötter. Hunger eller sug har jag inte kännt på hela dagen! Den positiva effekten av att äta näringstät mat av bra kvalitet. Kroppen får vad den behöver och tar av det lagrade kroppsfettet om den vill ha mer bränsle. Finnemang!!

Dag 6

Idag har jag varit på topp!! Känt mig pigg hela dagen. Inte speciellt sugen på nånting, utan bara ätit när jag har känt att kroppen behövt lite påfyllning. Vi har flyttat mitt kontor ner i källaren idag. Det var bara att ta tillfället i akt och passa på att rensa.. otroligt egentligen att man kan samla på sig så mycket onödigt. Jag har dille på att spara en massa papper som egentligen kan gå till insamlingen direkt.

Vi har även passat på att vara ute i solen! Killarna har cyklat och hoppat på mattan i stort sett hela em.. Det har varit en bra dag idag!!

Och förresten! Jag vägde mig i morse: -2kg sen i tisdags!!!

Dag 5

Lördag.. inte världens enklaste dag att hålla sig till strikt LCHF, men jag har varit sjukt duktig!!! Ätit räkröra från igår, både till frukost och lunch! Unnat mig en LITEN bit mörk choklad till em-kaffet med svägerskan och smaskat ägg m korv till middag. Variationen är inte så stor för tillfället, men man får försöka tänka på mat som bränsle och inte som njutningsmedel. (tips från maken)

Och egentligen är det väl det mat är - bränsle. Att vi ska njuta av maten och använda det som en social bit i livet är ju ngt som den moderna människan har kommit på. Nu råkar min familj älska mat och den sociala biten runt maten, så helt lätt är det ju inte att försöka tänka om, men under den här perioden försöker vi göra det.

Dessutom har Oscar bakat kakor idag, med lite hjälp från mig, utan att jag har smakat så mkt som en smula!! Och det var faktiskt inte så svårt att låta bli heller, och det känns ju som en liten framgång i sig! Det är svårt med barnen och deras lördagsgodis. Dom vill ju gärna ha det, men så gott som allt godis innehåller ju mest en massa skit rent ut sagt, men det är ju svårt att förklara för dom. Och själv tycker ju jag oxå om godis.... Men idag löste vi det genom bakning istället! Även om det innehåller socker och mjöl känns det ändå fräschare än smågodis.

Nu ska jag äta några caschew-nötter och dricka ett stort glas vatten!!

Dag 4

Idag har det varit en lite bättre dag!! Suget efter allt som jag inte ska äta har börjat lägga sig, och med det blir ju humöret lite bättre oxå! = ) I morgon kanske stubinen har blivit ännu längre! Maten har idag, precis som dom tidigare dagarna, bestått av ägg, majonäs, bacon och smör. Men lite helg-känsla ville vi ändå ha, så till kvällen gjorde jag en röra på räkor, ägg, majonäs, hackad lök, hackad gurka o creme fraiche. Jättegott till bakad potatis eller på en toast som förrätt. Men idag serverades den med ett stort glas vatten! Lika gott var det!!!

Dag 3

Skitjobbig dag, precis som jag räknade med! Har varit sur o grinig på em. Maken har blivit utskälld och barnen har suttit som två fågelholkar i soffan och tittat på en storgrinande mamma som rusat förbi och stängt in sig i sovrummet... Men, men.. bara att bryta ihop och komma igen!

Konstigt egentligen hur humöret kan påverkas så mycket av vad man äter. Jag vet ju att om några dagar kommer socker-suget att ha minskat och då blir allt mkt lättare igen. Men ändå är det så svårt att tygla humöret.. Ännu konstigare är väl egentligen våran syn på det här med beroenden. Om en alkoholist ska sluta dricka, eller en rökare sluta röka, är det ju ingen som tycker att det är konstigt om den personen mår dåligt och är på dåligt humör, men man tänker sällan på att en hjärna som är van med ett visst intag av socker (i alla dess former) kommer naturligtvis att reagera på ena eller andra sättet när det intaget minskar drastiskt... beroende som beroende.. och tyvärr är nog dom allra flesta beroende av socker, utan att överhuvudtaget ha tänkt på det.

Dag 2

Duktig jag är!! Mötet gick galant. Inga som helst problem med maten. Möjligtvis att det hade kunnat vara lite mer fett i den, för jag blev snart hungrig igen, men det gick bra ändå. När det var dax för tårta på em, valde jag att åka hem istället. Mötet var ändå klart, så då kändes det bara onödigt att frestas...

• Frukost: lite fil med grädde i, nötter, ägg o majonäs.
• Lunch: kyckling i ugn, varma o kalla grönsaker, tsatziki.
• Middag: likadan omelett som igår.
• Några koppar kaffe med grädde i har det oxå blivit.

Känner mig nöjd och behagligt mätt.. MEN humöret hade kunnat vara lite stabilare! Som tur är vet maken om hur det känns, så han lyssnar inte så noga på mina små ilskna utrop.. Om några dagar står nog barnen i givakt så fort dom ser mig... ; )

Dag 1

Snart är dag 1 avklarad. Har gått galant, vilket jag även räknade med. Jag tror det är lättast dom två första dagarna, sen kommer det stora suget dag 3..

Matdagen har sett ut så här:

• frukost: kaffe med lite grädde.
• lunch: 1 ägg, majonäs, 1 burk makrill.
• mellis: 1 ägg, majonäs.
• middag: omelett med bacon och vitlöksost.

Det har blivit två korta promenader för att få igång benet o höften efter helgens ischias.

Känner mig frussen och lite trött, men konstigt vore det väl annars.. Kroppen måste ju reagera på ngt vis när allt "skit" ska ur systemet!

I morgon ska jag på ett möte hela dagen, så då blir det lite svårare med maten. Får hoppas att det finns en bra proteinkälla på lunch-menyn, och sen är det bara att kompletera med ovanjordsgrönsaker och ngn hyffsad sås/dressing.

Karaktärsprövning..

Jag känner för att testa mig själv.. I hela mitt liv har jag sett på mig själv som ganska karaktärslös när det gäller mat.. Har nog bantat sedan yngre tonåren. Ganska idiotiskt, men så är det! Gett mig in i en diet, hållt det några dagar, för att sedan falla tillbaka till gamla dåliga vanor. Kraften som motarbetar mig kallas socker..

För ca 2 år sedan började vi läsa på om lchf och äta efter dom råden. Vi mår prima! Första veckorna är det fruktansvärt jobbigt. Det man gör är att plocka bort nästan alla kolhydrater ur kosten. Kolhydrater = socker. Abstinensen går nog att likna med en alkoholists. Men kommer man bara över den (stora) tröskeln så mår man så enormt mkt bättre än vad man någonsin gjort på livsmedelsverkets korkade råd om mat och kosthållning. Clarence rasade ganska raskt i vikt. Jag har lite svårare.. Det har förmodligen att göra med att jag är kvinna och det är en hel del hormoner i omlopp i våra kroppar. Män klarar sig lite lindrigare undan på den fronten. I början när vi åt lchf lagade vi riktig mat vid varje måltid, men efter ngn vecka blev Clarence mer taggad och drog ner mer på maten. Hans kost bestod av ägg, majonäs och makrill. -15 kg efter ett par månader, om jag inte minns helt fel. När man äter bra råvaror som innehåller det vi behöver, så krävs det inga stora mängder för att vi ska hålla oss mätta och belåtna. Ägg är förmodligen ett av våra absolut bästa råvaror. Ett ägg innehåller nästan allt vi behöver. D och C vitamin behöver man äta tillskott av och likaså lite mer fett. Makrillen är ju även det en utmärkt energikälla. Kan väl bli lite tråkigt i längden, men för en kortare period funkar det.

På tisdag ska jag ta mig an denna utmaning. Känner att jag skulle höjja mitt självförtroende på denna front radikalt om jag lyckades. Jag tänker inte hålla på i flera veckor, men klarar jag en vecka är jag väldigt nöjd.

Man känner verkligen hur dåligt man mår av att äta för mkt socker så här i påsk-tider. Det har blivit alldeles för mkt godis, kakor, bröd, efterrätter mm. Jag får eksem, värk i lederna, inflammation i tandköttet, trött, grinig mm... För att inte tala om barnen.. Dom är ju hög på allt påsk-godis.. Dom blir överaktiva och vi blir slöa... Ingen bra kombination kan jag säga!

Som en liten extra sporre, tänker jag skriva lite här varje dag om hur det går och hur jag känner mig.. Kan nog bli några positiva och några riktigt griniga inlägg... Men då vet ni ju vad det beror på!! Wish me luck!

Livet flyter på..

Äntligen börjar våren närma sig. Jag gillar verkligen vintern, med både snö och kyla, men nu får det faktiskt vara nog. Nu vill jag kunna ta mitt förmiddags-kaffe sittandes på bron och känna solen värma! Känna alla dofter som ligger i luften, och känna att naturen lever.

Jag börjar också leva igen. Det sägs ju att man har ett sorgeår när man mist någon, och att det kommer att kännas lättare efter det året. Jag har behövt två år. Det är först nu jag kan unna mig att ha riktigt roligt. Jag känner inte dåligt samvete för att jag inte tänker på mamma så fort vi har planerat in något roligt. Naturligtvis känns det fortfarande fruktansvärt tomt utan henne, men jag kan hantera det. Jag vet ju att hon unnar mig, och oss alla, allt gott i livet. Hon kommer ju inte tillbaka bara för att jag deppar ner mig och blir en sämre version av mig själv. Självklart har man rätt att vara deppig också, men tillslut måste man ta sig själv i kragen, och komma igen. Och det håller jag på med nu!

Äntligen har jag kommit igång med motionen ordentligt. Jag har to m varit på yoga! Anna tog med mig på ett pass förra veckan, och det var skitkul, rent ut sagt! Så jäkla avslappnande, men ändå en rejäl omgång för kroppen. Så nu har jag inhandlat tre stycken yoga-dvd:n. Hittade faktiskt några magmuskler igår! Det ni!!

Det är konstigt egentligen hur fixerade vi tjejjer är vid våra kroppar. Man letar alltid fel. Ända sen tonåren har det varit så. När man var 18-19 år tyckte man att man var tjockast i världen, och såg inte en enda positiv sak på sig själv. Tittar jag på kort nu från den tiden, så begriper jag inte vad jag tänkte med då. 10-12 år senare har ju tyngdlagen och två graviditeter liksom tagit ut sin rätt!! MEN nu ska jag bli nöjd med mig själv! Äta bra ska jag göra för att må bra och för att ha en frisk kropp. Träna ska jag göra för att jag mår så himla bra av det. Så får det bli!! Vad vågen säger får bli sekundärt!

Nu ska jag smyga in till min vackra söner och stjäla några pussar. Det gäller att passa på när dom sover...

Nu stänger kollektivet..

Nu är det dax att stänga kollektivet i Dalsäng! Frippe och Mathilda har skaffat lägenhethet i Sandviken och får nycklarna idag. Det kommer att bli tomt i vårat stora hus.. Jag tror nog att dom kommer att få det lite tomt i sin lilla lägenhet oxå! Vi har ju bott så här i nästan 1,5 år, så nu har vi ju bott in oss med varandra, så det kommer att bli ovant att vara ensam hemma om dagarna.. Men skönt oxå! Framförallt för dom. För hur kul kan det vara egentligen att bo i en källare? För visso till stor del nyrustad källare, men ändå. Ett eget kök är ganska mkt värt! Det kan ju bli lite trångt med fyra vuxna i ett kök! Jobbigast blir det nog för Fredrik som måste lära sig hur man diskar och städar!!!
Själv ska jag passa på att flytta ner kontoret i källaren! Kommer att bli hur bra som helst! Och rummet som kontoret är i nu, kommer att bli gästrum. Ett litet träningsrum har vi oxå tänkt fått till i Fredrik och Mathildas nuvarande sovrum. Lägger ut lite bilder sen när det är klart! Om dom inte ångrar sig och stannar kvar!!

Farmor..

Min farmor är dement. Är det inte konstigt hur en människa kan förändras så mycket på en ganska kort tid? För bara 5 år sedan var det inga problem. Sen har det bara smygit sig på... Nu är hon som ett barn. Man måste förklara det mesta för henne. Vart hon bor, att hon måste klä sig varmt för att det är kallt ute, att hon har glömt att ta på sig skor, att jag är hennes barnbarn.. ja listan kan göras lång.. tyvärr.. Att farfar klarar av att fortfarande ha henne hemma har jag lite svårt att förstå. Det måste tära enormt på psyket att se sin fru så här. Att egentligen inte vara gift med samma person längre..
Ibland blir det ganska roliga små fadäser oxå! Som när hon trodde att jag var min mamma, och alltså gift med min pappa, och att jag hade en affär med "snickaren", Clarence! Då kan man inte annat än att le... Men jag var inte nådig i hennes ögon då!!
När jag var liten delade vi hus med farmor och farfar. Det var då två lägenheter. Dom bodde på övervåningen och vi på undervåningen. Mamma och pappa jobbade väldigt mkt, så vi var ofta med farmor. Hon var en riktig bull-farmor! Nybakat kaffebröd fanns det alltid. På somrarna när det var tid för ensilage och hö-körning stod hon för all markservice. Frukost, fm-kaffe, mat mitt på da'n, em-kaffe och sen kvällsfika! Kvällsfikat tyckte jag alltid om.. Då hade vi ofta varit upp till Alsjön för det obligatoriska kvällsdoppet, och när vi kom tillbaka satt vi i kvällssolen och åt mackor.. Ingen dålig uppväxt vi har haft! Det fanns alltid vuxna runtomkring, och vi behövde inte gå på dagis. Det är lite synd att det livet inte skulle fungera idag. För med utvecklingen kommer även mer jobb.. och framförallt är det nog både svårare och farligare för barnen att vara med på ett jordbruk nu för tiden.
Så nog är det lite sorgligt nu när man ser farmor.. liten och grå, och vet inte hur man bakar, lagar mat eller kokar kaffe.. Allt det som jag tyckte så mkt om när jag var liten. Tryggheten av doften i hennes kök... Mina barn kommer bara minnas hennes som hon är nu, och inte som den starka kvinna som egentligen är Gunvor.
Min respekt kommer hon alltid att ha!

Härliga vinter!!

Länge sen sist!

Ja, tiden den bara rusar förbi... Julen här hemma har varit helt ok. Inte sådär riktigt bra som jag skulle vilja att den var, men barnen var nöjda och det är ju huvudsaken. Nästa år ska vi försöka skapa lite nya traditioner.. Mina föräldrar har alltid varit benhårda på traditioner, men det slår tillbaka lite nu när mamma inte längre är med... Så nu ska Clarence o jag försöka hitta på ngt eget! Men naturligtvis fira med föräldrar och syskon oxå, men i nya former.

2010 har vi bestämt ska bli ett hälsans år! Vi vill bli piggare, gladare och friskare! Lite snyggare oxå kanske... =) Vi fortsätter med LCHF-kosten som tidigare och jobbar lite mer på motionssidan.

Igår var jag iväg och köpte skidor! Har inte stått på ett par på ca 15 år, men det gick hyffsat att åka! Planen är att jag ska åka åtminstone 2 ggr/veckan + lite med killarna! Eric tycker att han är lika bra som Emil Jönsson, och Oscar ropar Hejja Saik!! när han går omkring på sina skidor! Ska bli kul att se deras utveckling, frammförallt med ballansen! Eric är fruktansvärt envis och ger inte upp i första taget, medans Oscar är väldigt nöjd med att gå omkring lite här hemma på gården..

Jobbet flyter på ungefär som vanligt. Dom senaste två åren har jag lärt mig otroligt mkt. Jag kunde ingenting om bokföring, budgetarbete mm förut, men nu börjar jag lära mig. Några missar har jag gjort, men det känns som att det går bättre och bättre! Hade faktiskt ingen aning om att det tar så enormt mycket tid att sköta allt pappersarbete för ett jordbruk, men det är mer än man tror... Jag hoppas att ju mer jag lär mig och blir lite säkrare, så kommer tidsåtgången oxå att minska. Känner mer och mer att jag saknar ladugårdsarbetet! Nu jobbar jag bara ngn timme per vecka i ladugården i Kungsgården. Pga mina led och muskelbesvär kommer jag aldrig att kunna jobba heltid bara i ladugården, men mixa det hela lite mer vill jag nog.. Och den tekniska utvecklingen går ju bara framåt, så med tiden ska jag nog få lukta lite mer ladugård!!