Igår var det dax igen! Oscar har en liten trotsig utomjording inom sig, som kommer ut lite då och då.. Och igår var han inte nådig! Det började i samma stund han klev ur bilen hemma på gårdsplan. Han fick syn på mig och började genast skrika: -jag ska ha shorts på träningen!!! Nej, sa både jag och hans far, -det är alldeles för kallt ute! Och i och med det bröt helvetet lös!! 40 minuter senare skrek han fortfarande och all tvätt som jag hängt på lunchen låg utspridd.. Någon träning blev det inte och maken fick stanna hemma från föräldramötet och ta reda på både son och tvätt, medans jag snabbt smet iväg till dagis!

Att han är trotsig och envis, är väl inte så jobbigt egentligen. Det finns med all säkerhet familjer som har det mkt jobbigare än vad vi har. Men Eric tar det så enormt hårt. Han blir ledsen och tycker att det är jättejobbigt när det blir bråk. Han hade ju kunnat åkt på träning ändå igår, men han tappar lusten totalt när det blir så här och orken tryter snabbt efter en hel dag på skola och fritids..

När jag kom hem efter en dryg timme var huset i ordningplockat och killarna låg nerbäddad i varsin soffa och tittade på barnprogram. Oscar sken som en sol och hoppade glatt i säng när vi sa till. Utbrottet var som bortblåst.. ända tills i morse! Då körde vi en vända till!!